Afrika

Gambiaresor för kvinnor – Batikhäxornas Shang Ri La, det förlovade landet

Vilka är de? De svenska kvinnorna som reser ner till Gambia i Västafrika för att, rent ut sagt alltså, leva ut sina sexuella fantasier med unga gambianer. Det är himmelriket för dessa batikhäxor. Unga gambianer i åldrarna 17 till 30-år raggas upp nere vid beachen och egentligen så är det en sexinfesterad kötthandel eller en sorts intrikat prostitution. Pojkarna vill ju helst gifta sig med en svensk kvinna och där spelar åldern ingen roll. Det finns 18 åriga afrikaner som gift sig med 70 och 80-åriga svenska kvinnor, då får ju de sen i sin tur komma till deras förlovade land – Sverige! Det kalla landet upp i Norden.

Runt 100 000 turister reser till Gambia varje år. En del är vita äldre kvinnor som åker för att köpa sex. För femhundra kronor i veckan köper de sällskap och sex av unga gambier som måste sälja sina kroppar för att försörja sig. Med kjolen långt ovanför knäna gungar kvinnan till de afrikanska rytmerna. Hennes ansikte är mosigt av den sena natten och för mycket att dricka. Framför henne står en ung gambier i svart linne som blottar musklerna. På huvudet en bakochframvänd keps. Kvinnan följer honom lystet med blicken när han med juckande rörelser dansar alldeles intill henne. Hon gnider sin kropp mot hans. Kvinnan är drygt femtio. Han runt tjugo. Ingen skulle kalla henne för torsk. Eller honom för hora.

Alltså en köttmarknad där sex är vad som avhandlas, och inga tankar alls på etik, moral eller socialt samvete. ”Sommarromanser” kallas det, jag skulle nnog hellre beskriva det som prostitution. Några få lyckliga Afrikaner hittar en riktig jackpott och det blir giftemål och ett liv i Sverige. Men de flesta får sälja sina kroppar billigt till dessa, ja ursäkta mig här, äckliga batikhäxor.

Kvinnan med den unge gambiern väcker inga som helst reaktioner på nattklubben. Hon är inte ensam om att köpa sällskap och sex. Överallt syns paren: äldre vita kvinnor tillsammans med unga vältränade gambier. På stränderna ligger de tätt intill varandra. På restaurangerna sitter de nära. På gatorna håller de handen. På nattklubbarna hånglar de öppet. Männen tycks fungera som kvinnornas betjänter: de servar med kylda drycker, hämtar mat, bär väskor, smörjer ryggar med solkräm. Händer och kyssar överallt.
Jag anser det är hög tid att studera detta fenomen och kriminalisera det rakt av, människohandel är så 1830 och fan inte 2019.
Annonser
%d bloggare gillar detta: