Sexualbrott

Sverige: Kvinnor våldtas – myndigheter för upptagna!

Att läsa statistiken över våldtäkter från 1975 och fram till nu, ja det är både sorgesamt och upprörande. 1666 procents ökning allt sedan 1975. Inte klokt alltså.

”Sverige har en feministisk regering” meddelade regeringen i november 2015. Vi håller jämställdhet i hjärtat av både nationellt och internationellt arbete… Det generella målet med regeringens jämställdhetspolitik är lika mycket makt för kvinnor och män att forma samhället och sina egna liv. Detta är i slutändan en fråga om demokrati och social rättvisa.”

Vänta lite. Borde inte kvinnor som lever under en ”feministisk regering” åtminstone kunna lämna sina hem utan att vara rädda för att falla offer för sexuella övergrepp?

22 000 sexualbrott anmäldes år 2017 till polisen, 7 370 av dem våldtäkter, enligtBrottsförebyggande rådet, eller Brå. Denna siffra motsvarar ett medeltal av 20 rapporterade våldtäkter per dag – dubbelt så många som år 2005. Dessa är bara de anmälda våldtäkterna. År 2012 anmäldes till exempel bara 20 % av våldtäkterna till polisen, enligt Brå.

Till skillnad från vad svensk media har predikat i åratal – att de flesta våldtäkterna sker i privata sammanhang och begås mot offer som redan känner sina angripare – så begås den stora majoriteten av våldtäkter faktiskt i den offentliga sfären av män som aldrig tidigare har träffat sina offer, enligt Brå. Av de 842 män som har dömts för våldtäkt eller våldtäktsförsök under de senaste fem åren var enligt en rapport från SVT Nyheter 58 % utlandsfödda – från Mellanöstern och Nordafrika, södra delar av Afrika och andra platser utanför Europa. När det gällde män som dömts för våldtäktsförsök samt våldsam våldtäkt där offret och förövaren inte kände varandra på förhand var 80 % av männen utlandsfödda, och 40 % hade bara varit i Sverige i ett år eller mindre.

Att få polisen att ens anmäla ett våldtäktsförsök mot en kvinna är minst sagt svårt – det i sig är ett tecken på att något inte står rätt till i det ”feministiska” kungariket Sverige.

I den lilla staden Deje i Mellansverige, till exempel, utsatte nyligen en afghansk migrant en kvinna, Mikaela Blixt, för överfall, knivskärning och våldtäktsförsök i ortens centrum när hon var ute med sin hund mitt på ljusa dagen.

Förövaren sparkade först Blixts lilla hund upp i luften, för att sedan tvinga Blixt till marken och hugga henne i höften med en kniv. Hon lyckades fly från sin angripare och tog sig hem med sin hund. Chockad och blödande försökte hon anmäla överfallet till polisen.

Detta visade sig vara nästintill omöjligt. När Blixt ringde larmcentralen så vägrade polisen till och med prata med henne. De sa till henne att eftersom attacken inte längre var pågående så skulle hon vara tvungen att ringa numret som inte var för nödsituationer. ”Om du vill anmäla överfallet så får du stå ut med att vänta i telefonkö”, varnade den kvinnliga polisen henne, enligt Blixt. Efter att ha tillbringat nästan en hel dag med att försöka nå polisen via telefon utan framgång så körde hon dagen därpå till närmsta polisstation i grannstaden, där man 24 timmar efter överfallet till slut tog emot anmälan.

Gatestone Institute